Lär dig mer

Stärk färdigheter och arbeta förebyggande med Positivt beteendestöd (PBS)

Positivt beteendestöd är ett arbetssätt för att hjälpa människor att förebygga, hantera och få kontroll över problemskapande beteenden genom systematiskt stöd. Ordet positivt syftar på att vi ska hjälpa stödmottagaren att öka sina chanser att lyckas med – och att använda – beteenden som fungerar både kort- och långsiktigt. Ordet beteendestöd syftar på att vi ska fokusera på att både stödja individens användande av fungerande beteenden och utvecklingen av nya beteenden när det behövs.

14 min läsning

Klinisk och pedagogisk psykologi

Innehåll

Om Positivt beteendestöd och hur det används

Vad står PBS för och vad är det?

Positivt beteendestöd (PBS) är ett förhållningssätt som främst ämnar främja livskvalitet och utveckling men även förebygger och minskar problemskapande beteenden såsom våld, skadegörelse eller självskadande beteende hos personer med olika typer av stödbehov. Psykologpartners har över 10 års erfarenhet av att arbeta med PBS inom många olika områden.

Vad kan PBS användas till?

PBS är från början utvecklat för arbete med personer med omfattande funktionsnedsättningar och problemskapande beteenden. Idag används PBS som stöd för att organisera verksamheter inom t ex skola, LSS och HVB på individ-, grupp- och organisationsnivå.

I vilka typer av verksamheter fungerar PBS?

Inom alla former av pedagogiska och behandlande verksamheter, såsom förskola, skola, särskola, habilitering, LSS, socialpsykiatri och HVB.

Vi jobbar med andra metoder idag, kan man blanda?

Det är mycket vanligt att verksamheter redan jobbar utifrån olika metoder när de väljer att implementera PBS. I de flesta fall går det bra att kombinera PBS med andra metoder. För att implementeringen ska fungera optimalt önskar vi information om ert nuvarande arbetssätt.

Vad är skillnaden mellan lågaffektivt bemötande och PBS?

PBS och lågaffektivt bemötande (LAB) vilar på olika teoretiska grundprinciper. PBS utgår från inlärningspsykologi, generella inlärningsprinciper och funktionell kontextualism medan LAB mer har sin utgångspunkt inom affektteori samt utvecklings- och neuropsykologi.

Inom PBS utgår vi från att alla beteenden, även problembeteenden, är funktionella för individen i det sammanhang där de förekommer och utifrån individens egna förutsättningar och inlärningshistoria.

Genom att kartlägga över- och underskott, och göra funktionella kartläggningar och funktionella analyser tar vi reda på vad i omgivningen som påverkar olika beteenden. Genom såväl anpassningar i miljön som en plan för hur vi kan hjälpa en individ att utveckla nya färdigheter är målet att öka livskvalitet och därigenom minska problematiska beteenden.

Är PBS forskningsbaserat?

PBS bygger på tillämpad beteendeanalys – TBA. TBA är den praktiska tillämpningen av inlärningsteori med syfte att analysera, förstå och påverka beteenden. Grunden är att individen alltid är i samspel med sin kontext och beteenden kan bara förstås och analyseras om man tar hänsyn både till individen och dess sammanhang. Genom principerna för TBA utvecklar man ett sätt att förändra beteenden som får praktisk betydelse för varje individ.

I den tillämpade beteendeanalysen finns det flera viktiga delar som definierar förhållningssättet: Fokus är på att förändra socialt viktiga beteenden.

Det finns många områden där man använder sig av TBA. Några exempel är utbildning och skola, sjukvård, boendeverksamheter, inom psykoterapi, och inom ledarskap och organisationsutveckling.

Sammanfattningsvis kan man säga att PBS utgår från inlärningspsyskologi och tillämpad beteendeanalys, områden där det finns gedigen grundforskning. På senare år har det blivit vanligare med forskning som ämnar utvärdera effekten av PBS inom bland annat skola. PBS grundar sig både på forskning och etiska ställningstaganden.

Vilka principer styr arbetet inom PBS?

  1. Tillämpad beteendeanalys: Tillämpad beteendeanalys är den utgångspunkt som styr hur vi arbetar med att förstå och påverka beteenden.
  2. Etiskt valida interventioner: Inom PBS är det centralt att man endast använder sig av metoder som är etiskt försvarbara. Detta innebär att man strävar efter att använda metoder som inte skall upplevas som kränkande, inskränkande eller bestraffande. Detta gör att man tar avstånd från inskränkande och bestraffande metoder även om man tror att de kan vara effektiva.
  3. Kliniskt effektiva metoder: Förutom att valet av metod ska guidas av etiska ställningstaganden om hur de upplevs ska valet av metod även styras av om metoden har en bevisad effekt.
  4. Livskvalitetsmål: Allt arbete med en person skall först och främst syfta till att öka livskvalitén för personen! Genom att öka livskvalitet och funktionsnivå kan man ofta förebygga problemskapande beteenden.
  5. Multikomponentinterventioner: När man arbetar med ett beteende görs detta genom att påverka flera aspekter samtidigt: Man arbetar både med förebyggande insatser för att minska risken att beteendet uppstår, lär in alternativa beteenden som kan användas istället för det aktuella beteendet samt ger strukturerad återkoppling via konsekvenser.
  6. Systemförändringar: En viktig del i arbetet är att så många delar av individens omgivning inkluderas i arbetet med individen samt att alla strävar mot samma mål. Detta innebär att ett arbete enligt PBS alltid strävar efter att inkludera så många viktiga personer som möjligt (föräldrar, partner, skolpersonal, arbetspersonal, nära släktingar osv) för att skapa en samstämmig bild av hur man kan stödja personen och önskvärda beteenden.
  7. Bedömning och utvärdering: Alla insatser som görs inom PBS skall vila på en gedigen kartläggning av individen, dennes kontext samt en funktionell kartläggning av de beteenden man vill arbeta med. Alla insatser enligt PBS skall även innehålla en tydlig plan för hur relevant information samlas in, hur interventionen skall utvärderas samt en plan för hur man skall utvärdera insatsen. Det är denna utvärdering som styr hur arbetat sedan går vidare.

Utbildning inom Positivt beteendestöd

Vem kan utbilda sig inom PBS?

Alla som arbetar inom pedagogiska och behandlande verksamheter, såsom förskola, skola, särskola, habilitering, LSS, socialpsykiatri och HVB kan med fördel utbilda sig inom PBS.

Hur fungerar utbildning inom PBS på Psykologpartners?

Psykologpartners utbildningar i PBS syftar till att ge dig och din verksamhet teoretiska grunder och i många fall praktisk kunskap för att kunna arbeta utifrån PBS i vardagen. Vi utformar en utbildning som passar er verksamhets förutsättningar och behov.

Vad har Psykologpartners för utbildningar inom PBS?

Vi erbjuder skräddarsydda utbildningar utifrån era behov. Då kan utbildningen helt anpassas utifrån de förutsättningar som finns i er verksamhet.

För dig som är psykolog har vi en specialistkurs; Positivt beteendestöd i arbete med barn och unga. I samarbete med Uppsala universitet håller vi utbildning för blivande IBIS-instruktörer, den kursen går också att läsa som specialistkurs.

Vi håller regelbundet öppna utbildningar i positivt beteendestöd för dig som arbetar inom bland annat skola, elevhälsa och boendeverksamheter.

Handledning inom Positivt beteendestöd

Vad är handledning?

Handledning innebär att en individ eller grupp, i anslutning till deras ordinarie arbetsuppgifter, får stöd, anvisningar, reflektioner och återkoppling av en av våra psykologkonsulter. Vi kommer tillsammans överens om målsättningar och ett format som passar er.

Varför behövs handledning när man är färdigutbildad inom PBS?

Inom kontaktyrken såsom vård, omsorg och skola stöter vi ofta på komplexa ärenden där våra kunskaper, färdigheter och egna reaktioner utmanas. Vår erfarenhet säger oss att handledning i de flesta fall är nödvändigt för att hålla PBS vid liv i verksamheten samt för att vidareutveckla personalens kunskaper och färdigheter över tid.

Verktyg för Positivt beteendestöd

Arbetar du inom LSS och är intresserad av PBS? Psykologpartners har verktyg och mallar som enkelt kan appliceras i din verksamhet. Här hittar du allt som nedladdningsbara filer. Har du frågor om PBS och hur det bäst implementeras i din verksamhet? Vi både utbildar och handleder i metoden. Se vårt tjänsteutbud kopplat till Positivt Beteendestöd.

FAST är utformat för att identifiera ett antal faktorer som kan påverka förekomsten av problembeteenden. Den ska endast användas som en första screening och som en del av en omfattande funktionell bedömning eller analys av problembeteende.

FAST bör ges till flera personer som interagerar ofta med personen. Resultaten användas sedan som underlag för direkta observationer i olika sammanhang för att undersöka troliga beteendefunktioner och identifiera andra relevanta faktorer som kanske inte har inkluderats i detta instrument.

FAI – The Functional Assessment Interview är en semistrukturerad intervju utformad för att samla information om ett beteende och de omständigheter under vilka det inträffar.

Intervjun består av 11 avsnitt som hjälper vårdgivare/lärare att beskriva beteendet, identifiera utlösande situationer och konsekvenser samt identifiera ev medicinska tillstånd. Intervjun innehåller också frågor om individens kommunikationsförmåga, tidigare inlärningssituationer och aktiviteter; effektiva förstärkare, interventioner som tidigare försökts och utvecklade hypoteser. Intervjun ger information som kan vara till hjälp för att öka förståelse för och komma fram till planer för att hantera problembeteenden.

Tid för att administrera intervjun: 45-90 minuter.

I PBS arbetar vi med flera insatser samtidigt för att hjälpa en person till ett bättre liv. Det innebär att vi inte förlitar oss på endast en strategi för att komma tillrätta med ett problem, utan istället arbetar vi med problemet från flera håll samtidigt.

Konkret betyder det att vi systematiskt arbetar med flera strategier parallellt och dessa syftar alla till att uppnå samma mål: att vi ska bidra till att stödmottagaren har en hög livskvalitet utifrån sina förutsättningar och att vi genom anpassning och rätt bemötande ska hjälpa stödmottagaren att använda och utveckla välfungerande färdigheter och beteenden i sitt dagliga liv.

Beteendestödsplanen ska därför fokusera särskilt på två aspekter:

  1. Vilka underskott har vi identifierat och hur kan vi arbeta med dessa?
  2. Vilka styrkor och färdigheter har stödmottagaren och hur kan vi stötta dessa?

I beteendestödsplanen finns konkreta svar på dessa frågor tillsammans med en plan för hur arbetet ska utvärderas. Målet är att planen ska bidra till att individen får möjlighet att utveckla och använda andra beteenden än de som har skapat problem, och att vi därigenom hjälper individen att få en högre livskvalitet.

Beteendestödsplanen utformas alltid i syfte att vi ska hitta arbetssätt som hjälper stödmottagaren att använda sig av färdigheter och beteenden som blir bra för hen på både kort och lång sikt. Det innebär att planen innehåller såväl tydliga beskrivningar av vilka anpassningar som behöver göras runt individen, som beskrivningar av hur vi ska stötta beteenden som fungerar bra och hur vi ska bidra till att nya färdigheter utvecklas om det behövs.

Vi utgår alltid från följande grundtankar:

  1. Hur kan vi förändra situationen eller miljön för att stödja och hjälpa individen att klara sin vardag på bästa möjliga sätt?
  2. Hur kan vi med hjälp av positiv förstärkning öka användandet av färdigheter och beteenden som blir bättre för individen på både kort och lång sikt istället för att hen använder problemskapande beteenden? Eller hur kan vi stödja utvecklandet av nya beteenden, färdigheter och förmågor?
  3. Vilka motiverande omständigheter finns och hur tar vi hänsyn till dem?

Vi sammanställer den funktionella analysen och dessa tre grundtankar i ett dokument där vi presenterar en individanpassad plan för hur vi ska arbeta med anpassningar och tillrättalägganden i stödmottagarens miljö. I detta dokument finns även en sammanställning av hur vi ska bemöta individen och om det går att anpassa såväl bemötandet av hen som de konsekvenser som följer av hens beteenden. I sammanställningen beskrivs också hur vi kan förändra de motiverande omständigheterna för att stödja individen på bästa sätt.

Så utformar vi konkreta mål

I beteendestödsplanen finns även konkreta mål för vad arbetet ska leda till och hur det ska utvärderas.

Det finns en del aspekter att ta hänsyn till när vi formulerar dessa mål. Vi ska sträva efter att

  • höja livskvaliteten både kort- och långsiktigt
  • få varaktiga resultat i form av långsiktigt fungerande färdigheter och beteenden som kan upprätthållas utan omfattande beteendestöd
  • arbetet leder till att individen kan använda beteenden som är viktiga för hen i flera olika situationer eller sammanhang
  • de interventioner vi arbetar med är socialt och etiskt acceptabla och leder till en positiv förändring för individen
  • snabbt ta fram åtgärder som ger oss kontroll på situationer och eventuella beteenden som skapar problem för individen, vilket i sin tur leder till att problemskapande beteenden kan minska i frekvens (hur ofta), duration (hur länge) och intensitet (hur starkt/kraftfullt)
  • minimera negativa effekter
  • ha en plan för hur stödet kan förändras över tid och om och hur det gradvis kan fasas ut.

Metodvägledarens roll

En metodvägledare är en person i personalgruppen som har särskild kunskap och utbildning i positivt beteendestöd, och hen har därmed en nyckelroll i att både skapa och använda beteendestödsplanen. Denna person har god kännedom om såväl stödmottagarna som personalgruppens förutsättningar. Att metodvägledaren också har god teoretisk kunskap om PBS gör att hen kan stötta sina kollegor när de använder metoden i vardagen.

Vidare läsning om Positivt beteendestöd

Ökad trygghet på skolorna: Horner et al., 2009

Förbättrad studiero och klassrumsklimat: Nähri et al., 2015; Nähri, et al., 2017; Sørlie & Ogden, 2015

Minskade beteendeproblem i skolan: Freeman et al., 2016; Nähri et al., 2015; Nähri, Kiiski & Savolainen, 2017; Sørlie & Ogden, 2007; 2015

Minskad mobbning: Waasdorp, Bradshaw & Leaf, 2012

Ökad närvaro i skolan: Freeman et al., 2016

Minskad ångest och depression: McIntosh, Ty, & Miller, 2014

Förbättrade skolprestationer: Beckley Yeager, 2016; Bradshaw, Mitchell & Leaf, 2010; Freeman et al., 2016; Gage, et al., 2017

Förbättrad läsförmåga: Horner et al., 2009; Luiselli et al.,  2005

Förbättrade prestationer i matematik: Luiselli et al.,  2005

Braddock, E. (ed). Positive behavior support for people with developmental disabilities. A research synthesis. Washington DC: American Association on Mental Retardation.

Carr, E., Dunlap, G., Horner, R., Koegel, R., Turnbull, A., Sailor, W., Anderson, J., Albin, R., Koegel, L., & Fox, L. (2002). Positive Behavior Support: Evolution of an Applied Science. Journal of Positive Behavior Interventions. 4, s. 4-16

LaVigna, G., Willis, T. & Donellan, A. (1989). The role of positive programming in behavioural treatment. I:E Cipani (red.), The treatment of severe behavior disorders. s. 59-84. Washington DC: American Association on Mental Retardation.

LaVigna, G. & Willis, T. (2012). The efficacy of positive behavioural support with the most challenging behaviour: The evidence and its implications. Journal of intellectual & developmental disability. 37 (3). s. 185-195.

 

Framsidan av boken Positivt beteendestöd: PBS i teori och praktik inom LSS. Redaktör Malin Angberg.

Vill du lära dig mer om PBS?

Vi på Psykologpartners har skrivit en bok på temat. Du kan klicka dig vidare både till Adlibris eller Bokus för att köpa den.

Vi både utbildar och handleder i PBS

Har du och din verksamhet rätt stöd för metodvägledning? Psykologpartners utgår från PBS och effektivt bevisade metoder inom bemötande och pedagogisk psykologi när vi handleder. Kontakta affärsområdeschef Linda Stenbom för mer information om utbildning och handledning i PBS.