Lär dig mer om Nudging

Vad menas med begreppet nudging?

Nudging är ett samlingsbegrepp för en mängd tekniker, som alla har gemensamt att de syftar till att påverka människors beslut i en viss riktning genom att göra förändringar i kontexten/miljön som besluten fattas inom. Utgångspunkten är att vi i vår vardag fattar en mängd ogenomtänkta beslut som inte nödvändigtvis gagnar vare sig oss själva eller andra. Genom att skapa små ”knuffar” (nudges) i miljön omkring oss eftersträvar man att få människor att fatta mer hållbara vardagsbeslut, utan att de nödvändigtvis behöver stanna upp och reflektera över dessa (eftersom detta är notoriskt svårt för oss att göra). En viktig utgångspunkt i nudging är att man inte vill inskränka individens valfrihet om det inte är absolut nödvändigt, utan istället varsamt vägleda/knuffa beslutsfattaren i önskad riktning.

Hur hänger nudging ihop med psykologi?

De tekniker som används inom nudging är till mycket stor del baserade på psykologisk grundforskning, inte minst så kallade dual process-teorier samt klassisk inlärningspsykologi. Flera av de ledande forskarna inom fältet – bl a Daniel Kahneman, Amos Tversky och Dan Ariely – är psykologer, som längre fram i sina karriärer vidareutbildat sig inom ekonomi och börjat samarbeta med ledande ekonomer som Richard Thaler.

Vad händer när nudging används på rätt sätt?

När nudging används på rätt sätt så får det människor att fatta beslut som är långsiktigt gynnsamma för dem själva och/eller för samhället, utan att man inskränker på individens valfrihet.

Finns det några risker med nudging?

Nudging kan uppfattas som en form av manipulation, och bör precis som alla verktyg som syftar till att påverka människors beteenden och beslut föregås av noggranna etiska överväganden. Även om ledande förespråkare inom fältet gärna lyfter exempel där man påverkat beteenden på ett sätt som de allra flesta uppfattar som positivt – t ex mot ökad fysisk rörlighet eller minskat klimatavtryck – så kan samma tekniker naturligtvis även användas för mindre ädla ändamål, t ex att få konsumenter att köpa fler produkter som de varken behöver eller vill ha. Ibland kallas denna typ av utnyttjande av psykologisk kunskap för att främja själviska önskemål från individer eller organisationer på bekostnad av andra för mörk psykologi (eng. dark psychology).

Vad är några bra exempel på nudging?

Några mycket lyckade exempel handlar om att ändra standardvärdet (eng. default value) för ett viktigt val, något som även är känt som opt in/opt out-tekniken. Exempel på sådana frågor, där myndigheter och frivilligorganisationer i många decennier försökt påverka människors beslut med hjälp av informationskampanjer och liknande utan någon nämnvärd framgång, rör pensionssparande samt organdonation. Här har flera länder på ett mycket påtagligt sätt lyckats öka andelen som pensionssparar respektive är villiga att donera organ efter sin död genom att ändra standardvärdet till att arbetsgivaren får avsätta en viss procent av lönen till pension respektive att man accepterar att donera organ efter sin död. Viktigt att notera är att valen fortfarande är helt frivilliga, men där man tidigare själv behövde fylla i krångliga dokument för att börja pensionsspara eller donera organ (opt in) så gäller nu samma sak om man vill välja att inte göra just detta (opt out).

Hur kan nudging bidra till ett bättre samhälle?

De tänkbara tillämpningsområdena för nudging på samhällets stora utmaningar är närmast ändlösa. Konkreta exempel inkluderar t ex att få människor att göra av med mindre energi, värme eller vatten, att välja mer hälsosamma och hållbara kostalternativ, att öka fysisk rörlighet och minska skärmtid samt att på olika sätt underlätta för återvinning och återbruk.

Det pågår också många försök att flytta tillämpningen av nudging uppåt i systemen, mot beslutsfattare på högre nivåer i både offentlig och privat sektor. Ett lyckat exempel på detta var när myndigheter i Storbritannien anpassade nivån av skatt som läskproducenter behöver betala för sina produkter efter hur mycket socker en viss dryck innehåller (mer socker=högre skatt). Detta ledde till att läskproducenterna kraftigt minskade sockernivån i sina produkter, utan att myndigheterna behövde lagstadga kring detta. Den progressiva sockerskatten kan därmed betraktas som en ”nudge” riktad mot läskföretagen, och inte mot konsumenterna (vilka annars varit den vanligaste målgruppen).

Vad ska man tänka på när man jobbar med nudging?

En mycket viktig del i tillämpningen av nudging är att designa insatser som går att mäta och utvärdera. Vi behöver således ofta bryta ned mycket komplexa samhällsutmaningar (t ex hur minskar vi arbetslösheten) till mycket konkreta, till synes detaljorienterade beteenden (t ex hur formulerar vi sms-inbjudningar till jobbmässor i utskick till långtidsarbetslösa) som vi kan följa upp och utvärdera noggrant. Grundtanken här är att om vi inte kan se en effekt på den större utmaningen, eller åtminstone på ett viktigt delmål på väg mot denna (i ovanstående exempel en påtagligt höjd närvaro på jobbmässorna, något som i tidigare forskning visats ha ett starkt samband med minskad arbetslöshet) så behöver vi överge vår valda strategi och pröva en annan.

Var hittar jag mer forskning på nudging?

Boken Behavioral Insights (2020) av Hallsworth & Kirkman är en utmärkt introduktion till ämnet. Nudge (2008) av Thaler & Sunstein är en klassiker inom fältet och även den bok som populariserade nudging som begrepp. Kahnemans Tänka snabbt och långsamt (2011) är troligtvis den bästa sammanfattningen av den mångåriga psykologiska grundforskning som nudging bygger på. Dan Ariely har skrivit flera böcker med ett mer populärvetenskapligt och lättsamt anslag, som ändå är väl grundade i forskning. Den kanske mest kända av dessa är Ologiskt: Varför smarta människor fattar irrationella beslut (2010; den mer kärnfulla originaltiteln Predictably irrational sammanfattar elegant vad nudgingfältet handlar om i bara ett par ord).

Inom vilka verksamheter kan man använda nudging?

Nudging kan i princip användas i alla verksamheter där man på något sätt vill påverka beteenden i stor skala. Några givna exempel är hälso- och sjukvården, företag inom energisektorn, samt kommuner och myndigheter som jobbar med hållbarhet och grön omställning. Ytterligare exempel är verksamheter där stora beteendeförflyttningar behöver ske på kort tid hos både anställda och klienter/kunder/brukare, t ex på grund av förändrad lagstiftning. I praktiken är det dock bara fantasin som sätter gränser för hur och var nudging kan tillämpas.

För vilka yrkesroller kan nudging komma till användning?

Eftersom de tänkbara användningsområdena för nudging är mycket breda så gäller förstås även att väldigt många yrkesroller kan ha nytta av både tankesättet och teknikerna. Några uppenbara exempel är hållbarhets- och utvecklingsstrateger, chefer och andra ledare i både privat och offentlig sektor samt hälso- och sjukvårdspersonal.

Vad erbjuder Psykologpartners inom nudging?

För den som är intresserad av nudging och att implementera strategier för det har våra organisationspsykologer spetskompetens och rätt verktyg. Kontakta oss för en förutsättningslös dialog om ett skräddarsytt upplägg.

PS. Vi anordnar ett kostnadsfritt webbinarium på temat den 23:e maj. Klicka här för att anmäla dig.