”Vi måste öka samarbetet” – psykologen Johanna Melin om skolfrånvaro och NPF
Så länge det blir förutsägbart och tillräckligt anpassade krav på barnet, och skolan genuint är intresserad av att skapa relation, då finns det förutsättningar för nästan alla barn. Skolfrånvaro går att vända.
5 min läsning
Klinisk och pedagogisk psykologi
När barn inte går till skolan väcks oro, stress och frustration i familjen. Skolfrånvaro är en utmaning för både föräldrar, skola och vård – och många känner sig ensamma i kampen. I den här artikeln får vi möta Johanna Melin och ta del av hennes erfarenheter och råd till föräldrar utifrån hennes spetskompetens inom skolfrånvaro och NPF.
Skolfrånvaro och NPF – vad händer när barn blir hemmasittare?
– Utifrån min upplevelse har de som har både NPF och skolfrånvaro befunnit sig ganska långt ifrån BUP:s huvuduppdrag. Varken NPF eller skolfrånvaro är en psykiatrisk diagnos. Skolfrånvaro har BUP inte riktigt vetat hur man ska hantera och hur mycket ansvar som rimligtvis är deras. Men det är dom inte ensamma om. Generellt tänker såväl BUP, Skolan och Socialtjänsten att det är föräldrarna som har ansvar att få sitt barn till skolan eftersom att det är skolplikt. Vi måste öka samarbetet mycket mer och fundera över hur vi alla ska agera samtidigt för att hjälpa den här målgruppen.
Föräldrar till barn med skolfrånvaro – hur upplevs det?
– Många föräldrar beskriver att de är helt slut och i perioder panikslagna. Det blir en känsla av maktlöshet när ens barn inte klarar det som alla andra förväntar sig – att gå till skolan. Det är också en ekonomisk och praktisk stress, eftersom föräldern ofta behöver vara hemma, följa med på möten och samtidigt försöka hålla ihop vardagen. Många behöver bli sjukskrivna i perioder. Många pendlar mellan att ställa jättehöga krav – ’upp ur sängen, till skolan!’ – till att vända helt och tycka jättesynd om sitt barn när det kraschar och då inte våga ställa några krav på grund av dåligt samvete.
Psykologens stöd vid skolfrånvaro – hur går ett första möte till?
– Jag börjar nästan alltid med att träffa föräldern först, utan barnet. Då får vi tid att gå igenom situationen, hur det ser ut hemma och i skolan, och vad som känns mest akut just nu. Om föräldern är för stressad av allt den får till sig om skolplikt, så läcker den stressen över till barnet. Föräldern försöker sitt allra bästa, men man behöver lugna ner systemet tillräckligt så att barnet kan släppa stressen och börja tänka i så små steg framåt, hitta till sin egen motivation och vilja.
– Jag försöker ge föräldrarna stöd och avlastning, hjälpa till att prioritera och framförallt skapa en hållbar tidslinje. Jag brukar poängtera att barnet kommer inte plötsligt gå till skolan imorgon även om vi önskar det. Först kan man som förälder bli väldigt besviken, men sedan kan det vara som att luften går ur och man lugnar ner sig och inser att det innebär att vi har lång tid på oss att jobba mot skolnärvaro.
Att arbeta med barn som har skolfrånvaro – hur jobbar psykologen?
– Jag anpassar mig alltid efter barnets ork. Ibland börjar vi med att barnet bara deltar fem minuter i ett samtal, eller att vi kommunicerar via korta svar eller formulär. Då kan barnet känna att det klarade mer än väntat – vilket blir en viktig vinst i sig.
– Jag brukar också börja med att lyfta det som ger barnet energi och självkänsla, till exempel fritidsintressen eller sociala sammanhang, innan vi gradvis närmar oss skolan igen. Men målsättningen är inte alltid att delta i skolan till 100 %. Utifrån mitt perspektiv är det viktigare att ha känt att man klarade skolan på något vis än inte alls, för att återfå känslan av kompetens, glädje och lust.
Tidiga tecken på skolfrånvaro – vad ska en förälder göra?
– Reagera tidigt. Redan när barnet klagar på ont i magen, huvudvärk eller uttrycker ovilja att gå till skolan har man enligt forskning en första riskfaktor till begynnande skolfrånvaro. Det är då man ska ta det på allvar, inte vänta och hoppas att det går över. Sök stöd tidigt, stå på er i kontakten med skolan och försök se vad som kan bli utmanade för barnet i skolmiljön.
Kan skola och föräldrar vända skolfrånvaron?
– Jag har träffat jättemånga barn med väldigt stora svårigheter. Men så länge det blir förutsägbart och tillräckligt anpassade krav på barnet, och skolan genuint är intresserad av att skapa relation, då finns det förutsättningar för nästan alla barn. Skolfrånvaro går att vända.
Vill du ha stöd för ditt barn eller ungdom?
Vi på Psykologpartners erbjuder professionellt stöd till barn, unga och familjer som kämpar med skolfrånvaro. Våra psykologer har lång erfarenhet av att arbeta med både NPF och skolsvårigheter – välkommen till vår psykologmottagning.
Johanna Melin i andra sammanhang
- Johanna har fått en vetenskaplig artikel publicerad i BMC Psychiatry
- Hon var dessutom en uppskattad föreläsare under Partnersveckan 2024