Specialistkurs Diagnostik, bedömning och utredning

Specialistkurs Diagnostik, bedömning och utredning

Klinisk psykologi
Specialistkurs för psykologer

Ackreditering VT 2026 RA5524
Ackreditering VT 2027 RA6524

Kursen RA6524 ackrediteras som 1 fördjupningskurs inom Forensisk psykologi, Funktionshindrens psykologi, Hälsopsykologi, Klinisk barn- och ungdomspsykologi, Klinisk vuxenpsykologi, Missbruks- och beroendepsykologi, Neuropsykologi och Psykologisk behandling/psykoterapi. Tilläggsbeslut 260831; även 1 fördjupningskurs inom Pedagogisk psykologi. 

Varmt välkommen till vår specialistkurs Diagnostik, bedömning och utredning

Kursen utgår från kunskaperna som legitimerade psykologer har i sin grundutbildning. Den diagnostiska modellen som utgår från evidensbaserad sammanställning gällande diagnostik är bland annat den nya HiTop-modellen för psykopatologi som utgår från sammanställda och beforskade data för diagnostik och därmed minskar behovet att använda kategoriska modeller i diagnostik och ökar användandet av prototypala diagnostiska modeller. De nya prototypala modellerna med utgångspunkt i ICD 11 samt HiTop utgår från det evidensparadigmet samtidigt som det hjälper klinikern att hitta den diagnos som bäst förklarar tillståndet. Vilket därefter leder till genomarbetade bedömningar och rekommendationer.

Kursen kommer att innehålla arbete med evidensbaserad diagnostiska instrument och kliniska färdigheter för att kunna säkerställa god klinisk praxis. Evidensbaserade principer ska vara utgångspunkten och deltagarna ska kunna vara förtrogna med den diagnostiska processen för att kunna ställa diagnoser, kunna avfärda diagnoser samt på ett professionellt sätt resonera kring differentialdiagnostik. Psykiatrins patienter har en stor bredd och många patienter uppfyller kriterier för flertal olika diagnoser vilket ställer höga krav på klinikers skolning i differentialdiagnostik, att kunna föra diagnostiska resonemang för att ställa och utesluta olika diagnoser samt ha en god skolning i hur skattningsskalor och semistrukturerade intervjuer ska värderas samt att kunna stå fast i den kliniska bedömningar oavsett yttre påtryckningar.

De grundläggande diagnostiska kunskaperna som psykologer besitter efter avslutad psykologutbildning är många gånger alltför grunda för klinisk vardag inom hälso och sjukvård. Kunskap kring relevant information som ska samlas in, sorterandet av relevant information och se patientens unika fungerande samt att se funktionalitet i beteenden behövs för att kunna bedöma utreda och rekommendera åtgärder och behandlingar.

För att kunna göra detta behövs färdigheter som kliniskt resonemang, att ha god kännedom kring  bredden av diagnoser som kan ge likartade symtom. Resonemanget innebär att kunna reflektera och resonera kring vilka fynd som talar för eller emot olika diagnoser och som ryms inom färdigheten kliniskt resonemang, som är en färdighet som behöver övas konkret, både i tal och skrift .

För att säkerställa yrkesidentitet och öka förmågan till samarbete över proffesionsgränser samt att stärka psykologens yrkesidentitet inom kliniskt diagnostiskt arbete bedöms det vara av vikt att psykologen ges en möjlighet till fördjupad träning inom diagnostik och informationsinsamling och rekommendationsarbete. Detta är nödvändiga för att kunna verka i klinisk vardag som ofta domineras av komplexa ärenden med patienter med sociala svårigheter, missbruk, nedsatt kognitivt fungerande och en flora av psykiatriska symtom. Psykologens kompetens kring beteenden och funktion av beteenden kan därmed användas som en plattform för att kunna värdera symtom för att säkerställa diagnostiska resonemang. Dock saknar ofta kliniskt verksamma psykologer kompetens kring differentialdiagnostik och komplexa ärenden för att kunna föra dessa typer av resonemang eller för att känna sig säkra i teamarbete med andra yrkeskategorier.

Syftet är att bygga på och fördjupa kunskaper kring bedömning, utredning och diagnostik. Psykologer behöver god kännedom kring de mest välanvända och beforskade instrument som idag använts i den kliniska vardagen. Utbildningen har sin utgångspunkt i evidensbaserad bedömning som är en central del i psykologisk kompetens för att därefter kunna bedöma och rekommendera evidensbaserad behandling och praktik. Diagnostisk kompetens och förmåga att värdera symtomatologi utifrån evidensläget är en förutsättning för att kunna arbeta inom hälso- och sjukvård.

Efter kursen ska psykologen känna sig trygg med att komma med bedömningar, förslag på åtgärder och kliniskt förankrade behandlingsrekommendationer som passar i arbete inom hälso och sjukvård. Utbildning i klinisk bedömning och diagnostik stämmer väl överens med psykologförbundets policy om evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) Metoden hjälper klinikern att välja ut bästa tillgängliga evidens, samtidigt som klinikern får en möjlighet att öva färdigheter för diagnostisk arbete. Utbildningen innebär fördjupad teori och praktik för att kunna säkerställa en stabil kunskapsgrund för specialistpsykologer inom kliniska verksamheter.

Sammanfattningsvis syftar kursen till att fördjupa och ge erfarenhet av
arbete kring patienter med olika funktionsnedsättningar. Att göra
bedömningar och utredning när individen har nedsatt kognitiva förmåga,
bristande i funktionsnivå både affektivt, emotionellt och kognitivt samt
förbättra informationsinsamlandet och systematiserandet för att arbeta
för att psykologen i klinisk verksamhet ska kunna känna trygghet i
diagnosställandet samt föra resonemang med kliniker av annan
yrkesbakgrund. Allt detta inom ramen för evidensbaserade metoder och
psykologisk praktik.

Efter avslutad kurs ska den blivande specialistpsykologen, inom respektive område:

Kunskap och förståelse

• Besitta fördjupad och specialistanknuten kunskap om teoretiska utgångspunkter, aktuella forskningsresultat och evidens som ligger till grund för utvecklingen av moderna diagnostiska system.
• Uppvisa teoretisk fördjupning i olika diagnossystems vetenskapliga och historiska bakgrund samt förmåga att värdera deras relevans och tillämpbarhet i olika kliniska, kulturella och organisatoriska kontexter.
• Ha avancerad kunskap om metodik inom klinisk bedömning, inkluderande kriteriebaserad bedömning, prototypal bedömning samt kliniskt resonemang. 
• Ha specialistnivåkunskaper om psykiatriska diagnoser, differentialdiagnostiska överväganden och samsjuklighet, samt en djupare förståelse för hur kontextuella faktorer såsom kultur, miljö och livssituation påverkar symtombild.
• Känna till och kunna redogöra för evidensbaserade utredningsmodeller, såsom evidensbaserad assessment (EBA), och deras tillämpning i klinisk praxis enligt principerna för evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP).
• Ha avancerad kunskap om informationsinsamling genom intervju- och samtalsteknik, skattningsinstrument samt psykometriska test, med förståelse för vad dessa mäter, dess tillförlitlighet och hur resultat tolkas på ett teoretiskt och kliniskt informerat sätt.
• Ha insikt i de juridiska, etiska och yrkesmässiga ramar som styr diagnostiskt arbete inom ramen för specialistpsykologens yrkesutövning.

Färdighet och förmåga

• Kritiskt värdera symtombilder och formulera psykologiskt och differentialdiagnostiskt resonemang i både muntlig och skriftlig form, exempelvis i journalföring, utlåtanden och i interprofessionella sammanhang där psykologen bidrar med fördjupad klinisk expertis.
• Självständigt genomföra diagnostiska utredningar enligt EBPP, genom att integrera forskningsbaserade metoder, professionell expertis och patientens individuella behov och kontext.
• Använda strukturerade och validerade verktyg samt anpassa tillvägagångssättet utifrån individens kognitiva, kulturella och psykosociala förutsättningar.
• Integrera och balansera juridiska, etiska och professionella överväganden i det diagnostiska arbetet, även i komplexa fall där flera perspektiv behöver vägas samman.
• Analysera samspel mellan kognitiv funktion, psykiatriska symtom och omgivningsfaktorer, och därigenom bidra till en helhetsförståelse i utrednings- och behandlingsteam.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Självständigt värdera insamlad information med beaktande av metodologiska begränsningar, individens symtombild och tillämpad utredningsstrategi samt bedömning av funktionsnivå.
• Kritiskt granska användningen av diagnostiska verktyg såsom psykometriska test, strukturerade intervjuer och andra instrument, med avseende på reliabilitet, validitet och etisk tillämpning.
• Reflektera över det egna kliniska förhållningssättet, identifiera utvecklingsområden och vidta åtgärder för att säkerställa kvalitet och träffsäkerhet i det diagnostiska arbetet.
• Anlägga ett etiskt medvetet och reflekterande förhållningssätt i samtliga steg av utredningsprocessen, särskilt vid kommunikation av diagnostiska slutsatser.

Målgrupp är leg psykolog som arbetar med ungdomar från 15 år samt vuxna inom kliniska verksamheter, psykiatri, habilitering, primärvård och företagshälsovård. Legitimerade psykologer inom verksamhet där diagnostisk kompetens är central, specialistpsykiatri, vårdcentral, företagshälsovård eller liknande verksamhet där diagnostik och remittering är en viktig del av arbetsuppgifterna.

Förkunskaper är leg psykolog som arbetar med ungdomar från 15 år samt
vuxna inom kliniska verksamheter, psykiatri, habilitering, primärvård
och företagshälsovård.

Kursen innefattar tre block

Dag 1-2: Från de historiska till de moderna aspekterna på diagnostik samt psykologens roll i arbetet. Att arbeta med klinisk bedömning från kriteriebaserad till prototypal diagnostik samt integrerar HiTop och RDOC. Blocket är primärt teoretiskt och inleds med undervisning kring ICD-11 och DSM 5 för att belysa hur deltagarna kan se likheter och skillnader i de diagnostiska ramverken samt resonera kring dessa. Psykologen ska även erhålla undervisning gällande HiTop och kunna resonera kring symtom utifrån detta. Därefter följer en fördjupning och interaktivt lärande gällande den alternativa personlighetsmodellen (AMPD) som återfinns i appendix i DSM 5.

Innehållet syftar till att göra det möjligt för psykologen att använda STiP och PiD på ett kliniskt relevant sätt och resonera kring detta vilket även övas praktiskt. För deltagare soim primärt arbetar med ungdomar kommer det finnas möjlighet att genomföra IDAS-II.

Blocket syftar till att ge klinisk relevans gällande modellen för prototypal diagnostik samt färdigheter för att samla in information och värdera information från patienter. Samtalen utgår ifrån analys av information och klinikern behöver uppvisa goda samtalsfärdigheter för att hämta in komplex information och bibehålla allians med patienterna. Svar som gäller symtomtyp, frekvens och duration behöver återfinnas och säkerställas i samtalet med hjälp av kliniskt resonemang.

Utredningssamtal utgår från en prototypal modell som ligger i linje med ICD-11 och där klinikern behöver kunna resonera kring vilken diagnos som bäst förklarar patientens svårigheter och resonera kring symtomatologi som ofta överlappas av flertalet diagnoser. Klinikern behöver kunna sätta patientens samtal i ett sammanhang och samtidigt resonera kring diagnostiska skiljelinjer.

Dag 3-4: Differentialdiagnostik, vad är det och hur ska vi förstå det. Att integrera kunskaper om ungdomar och unga vuxna samt att se hur kognition personlighet och kontext interagerar för att kunna genomföra psykiatrisk diagnostik.

Tonvikt praktiskt användande: Bedömning, utredningsmetodik, differentialdiagnostik och skattningsskalor samt fördjupning av ungdomar och unga vuxna. Detta block fördjupar det praktiska användandet av STiP och PID eller IDAS II. Dagarna ger även praktiska fallbaserade övningar i utredningsmetodik och differentialdiagnostik. Utgångspunkten är EBA, evidensbaserad bedömning och övningar för ställningstagande till insamlad anamnes, fakta eller vikten avsaknad av fakta som finns för ställningstagande till den kliniska fallformuleringen.

Diagnoser som belyses är affektiva och ångesttillstånd, neuropsykiatri, samt personlighetssyndrom, psykos, substansbruk men även somatiska och kontextuella faktorer som behöver beaktas för att kunna föra differentialdiagnostiska resonemang på specialistpsykolognivå.

Dag 5-6: Diagnoser att beakta och utveckling i ett livsperspektiv. Att använda klinisk fallformulering i diagnostiskt arbete för diagnoser, ställningstagande och rekommendationer.

Fortsatt fördjupning av enskilda diagnoser och hur dessa förändras över ett livsperspektiv samt ålderdom. Diagnoser som berörs är affektiva tillstånd, ångest, dissociativa tillstånd, trauma, psykos, missbruk, demens. Blocket avslutas med att koppla ihop tillstånden med obligatoriska artiklar för att säkerställa koppling mellan teori och praktik.

Psykologen behöver gedigen och fördjupande kunskaper kring olika diagnoser inom psykiatrin samt hur dessa ska säkerställas och hur de kan ta sig olika uttryck. Dagen syftar till att bredda diagnostiken för att kunna bedöma social påverkan, diagnostik över livsspann, hur diagnoser kan förändras över tid och hur det kan ta sig uttryck för att kunna värdera diagnostik och diagnostiska bedömningar och resonemang. Här lyfts vikten av funktionsnedsättningens betydelse för både diagnos och rekommendation. Arbetet integreras med klinisk fallformulering som förespråkas i både DSM och ICD 11 och som ger diagnosen ett större användningsområde än bara kodandet av den enskilda diagnosen utan tangerar hur diagnosen kan återkopplas till patienten i enlighet med therapeutic assesment. En metod för att göra utredningen till en intervention som innebär att patienten även har en ökad förståelse kring sig själv och syfte med rekommendationer, helt i enlighet med evidensbaserad psykologisk praktik. Praktiska övningar ingår för att öva ställningstagande och återkoppling

Omfattning 6 Heldagar

Hemuppgifter lämnas ut i samband med kursstart.

Kunskapsinhämtning sker genom fördjupande studier av vetenskapliga artiklar, aktuell kurslitteratur, seminarier och föreläsningar. Färdigheter tränas genom strukturerade gruppövningar, fallbaserade diskussioner, rollspel och praktisk tillämpning av intervju- och testmetodik. Deltagarna får också träning i att skriftligt såväl som muntligt kommunicera kliniska resonemang anpassat till olika mottagare, inklusive klienter, kollegor och andra vårdprofessioner. Värderingsförmåga och professionellt förhållningssätt utvecklas genom seminarier, reflektionstillfällen, praktiska övningar och återkommande diskussioner med föreläsarna såväl som andra kursdeltagare kring yrkesetiska dilemman och gränsdragningar.

American Psychiatric Association. (2022). DSM-5 TR Diagnostic and statistical manual of mental disorders: Text Revision (5th ed.). Arlington, VA. American Psychiatric Association Publishing.

Handbok i klinisk psykiatrisk diagnostik (2019) M Adler

Shorter Oxford Textbook of Psychiatry 8th ed: (2026) Harrison, Cowen, Fazel & Bhui

Artikellista

Bedömning

Conway, C. C., Kotov, R., Krueger, R. F., & Caspi, A. (2023). Translating the hierarchical taxonomy of psychopathology (HiTOP) from potential to practice: Ten research questions. American Psychologist, 78(7), 873-885.

Fava, G. A., Sonino, N., Aron, D. C., Balon, R., Berrocal Montiel, C., Cao, J., … & Patierno, C. (2024). Clinical interviewing: an essential but neglected method of medicine. Psychotherapy and psychosomatics, 93(2), 94-99

Hunsley, J. (2015). Translating evidence-based assessment principles and components into clinical practice settings. Cognitive and Behavioral Practice, 22(1), 101-109.

Krueger, R. F. (2025). Recent advances in the conceptualization and evidence supporting the HiTOP approach. World Psychiatry, 24(2), 267-268.

Krueger, R. F., Derringer, J., Markon, K. E., Watson, D., & Skodol, A. E. (2012). Initial construction of a maladaptive personality trait model and inventory for DSM-5. Psychological medicine, 42(9), 1879-1890.

Mottron, L., & Bzdok, D. (2020). Autism spectrum heterogeneity: Fact or artifact? Molecular Psychiatry, 25(12), 3178-3185. https://doi.org/10.1038/s41380-020-0748-y

Perera, B., Courtenay, K., Solomou, S., Borakati, A., & Strydom, A. (2020). Diagnosis of attention deficit hyperactivity disorder in intellectual disability: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders V versus clinical impression. Journal of intellectual disability Research, 64(3), 251-257.

Pettersson, R., Söderström, S., & Nilsson, K. W. (2018). Diagnosing ADHD in Adults: An Examination of the Discriminative Validity of Neuropsychological Tests and Diagnostic Assessment Instruments. Journal of Attention Disorders, 22(11), 1019-1031.

Sibley, M. H. (2021). Empirically-informed guidelines for first-time adult ADHD diagnosis. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 43(4), 340-351.

Studart, I., Henriksen, M. G., & Nordgaard, J. (2025). Diagnosing ADHD in adults in randomized controlled studies: A scoping review. European Psychiatry, 68(1), Article e64. https://doi.org/10.1192/j.eurpsy.2025.2447

Weekers, L. C., Hutsebaut, J., Bach, B., & Kamphuis, J. H. (2020). Scripting the DSM-5 Alternative Model for Personality Disorders assessment procedure: A clinically feasible multi-informant multi-method approach. Personality and Mental Health, 14(3), 304-318.

Widiger, T. A., Sellbom, M., Chmielewski, M., Clark, L. A., DeYoung, C. G., Kotov, R., … & Wright, A. G. (2019). Personality in a hierarchical model of psychopathology. Clinical Psychological Science, 7(1), 77-92.

Wilcox, G., Schroeder, M., & Drefs, M. A. (2023). Clinical reasoning: A missing piece for improving evidence-based assessment in psychology. Journal of Intelligence, 11(2), 26.

Waugh, M. H., Hopwood, C. J., Krueger, R. F., Morey, L. C., Pincus, A. L., & Wright, A. G. (2017). Psychological assessment with the DSM–5 Alternative Model for Personality Disorders: Tradition and innovation. Professional Psychology: Research and Practice, 48(2), 79-89.

Xie, W., Nordgaard, J., Sheldrick, R. C., Ahmad, J. F., Gomes, F. A., Frey, B. N., & Duncan, L. (2026). Test-retest reliability of standardized diagnostic interviews for common adult psychiatric disorders: A systematic review and meta-analysis. JAMA Network Open, 9(5), Article e2615039. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2026.15039

Psykopatologi

Allegrini, A. G., Cheesman, R., Rimfeld, K., Selzam, S., Pingault, J. B., Eley, T. C., & Plomin, R. (2020). The p factor: genetic analyses support a general dimension of psychopathology in childhood and adolescence. Journal of child psychology and psychiatry, 61(1), 30-39.

Arvidsson, O., Gillberg, C., Lichtenstein, P., & Lundström, S. (2018). Secular changes in the symptom level of clinically diagnosed autism. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 59(7), 744-751.

Caspi, A., Houts, R. M., Ambler, A., Danese, A., Elliott, M. L., Hariri, A., … & Moffitt, T. E. (2020). Longitudinal assessment of mental health disorders and comorbidities across 4 decades among participants in the Dunedin birth cohort study. JAMA network open, 3(4), e203221-e203221.

Ciaramidaro, A., Bölte, S., Schlitt, S., Hainz, D., Poustka, F., Weber, B., … & Walter, H. (2014). Schizophrenia and autism as contrasting minds: neural evidence for the hypo-hyper-intentionality hypothesis. Schizophrenia bulletin, 41(1), 171-179.

Cuijpers, P., Smit, F., Penninx, B. W., de Graaf, R., ten Have, M., & Beekman, A. T. (2010). Economic costs of neuroticism: a population-based study. Archives of general psychiatry, 67(10), 1086-1093.

Gillberg, I. C., Helles, A., Billstedt, E., & Gillberg, C. (2016). Boys with Asperger syndrome grow up: psychiatric and neurodevelopmental disorders 20 years after initial diagnosis. Journal of autism and developmental disorders, 46, 74-82.

Foucher, J. R., Gawlik, M., Roth, J. N., de Crespin de Billy, C., Jeanjean, L. C., Obrecht, A., … & Pfuhlmann, B. (2020). Wernicke-Kleist-Leonhard phenotypes of endogenous psychoses: a review of their validity. Dialogues in clinical neuroscience, 22(1), 37-49.

Karatzias, T., Bohus, M., Shevlin, M., Hyland, P., Bisson, J. I., Roberts, N., & Cloitre, M. (2023). Distinguishing between ICD-11 complex post-traumatic stress disorder and borderline personality disorder: clinical guide and recommendations for future research. The British Journal of Psychiatry, 223(3), 403-406.

Pettersson, E., Larsson, H., & Lichtenstein, P. (2016). Common psychiatric disorders share the same genetic origin: a multivariate sibling study of the Swedish population. Molecular psychiatry, 21(5), 717-721.

Rhee, T. G., Shim, S. R., Manning, K. J., Tennen, H. A., Kaster, T. S., d’Andrea, G., … & Steffens, D. C. (2024). Neuropsychological assessments of cognitive impairment in major depressive disorder: A systematic review and meta-analysis with meta-regression. Psychotherapy and Psychosomatics, 93(1), 8-23.

Snyder, H. R., Miyake, A., & Hankin, B. L. (2015). Advancing understanding of executive function impairments and psychopathology: bridging the gap between clinical and cognitive approaches. Frontiers in psychology, 6, 328.

Wertz, J., Caspi, A., Ambler, A., Arseneault, L., Belsky, D. W., Danese, A., … & Moffitt, T. E. (2020). Borderline symptoms at age 12 signal risk for poor outcomes during the transition to adulthood: findings from a genetically sensitive longitudinal cohort study. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 59(10), 1165-1177.

Övriga – ej obligatoriska

Achenbach, T. M., Ivanova, M. Y., & Rescorla, L. A. (2017). Empirically based assessment and taxonomy of psychopathology for ages 1½–90+ years: Developmental, multi-informant, and multicultural findings. Comprehensive psychiatry, 79, 4-18.

Cicero, D. C., Ruggero, C. J., Balling, C. E., Bottera, A. R., Cheli, S., Elkrief, L., … & Thomeczek, M. L. (2024). State of the Science: The Hierarchical Taxonomy of Psychopathology (HiTOP). Behavior therapy, 55(6), 1114-1129.

Doering, S., Lichtenstein, P., Gillberg, C., Middeldorp, C. M., Bartels, M., Kuja-Halkola, R., & Lundström, S. (2019). Anxiety at age 15 predicts psychiatric diagnoses and suicidal ideation in late adolescence and young adulthood: results from two longitudinal studies. BMC psychiatry, 19, 1-11.

Drabick, D. A., & Kendall, P. C. (2010). Developmental psychopathology and the diagnosis of mental health problems among youth. Clinical Psychology: Science and Practice, 17(4), 272-280.

Felding, S. U., Mikkelsen, L. B., & Bach, B. (2021). Complex PTSD and personality disorder in ICD-11: when to assign one or two diagnoses?. Australasian Psychiatry, 29(6), 590-594.

First, M. B., Gaebel, W., Maj, M., Stein, D. J., Kogan, C. S., Saunders, J. B., … & Reed, G. M. (2021). An organization-and category-level comparison of diagnostic requirements for mental disorders in ICD-11 and DSM-5. World Psychiatry, 20(1), 34-51.

Ford, J. D., & Courtois, C. A. (2021). Complex PTSD and borderline personality disorder. Borderline personality disorder and emotion dysregulation, 8(1), 16.

Frost, R., Hyland, P., Shevlin, M., & Murphy, J. (2020). Distinguishing Complex PTSD from Borderline Personality Disorder among individuals with a history of sexual trauma: A latent class analysis. European Journal of Trauma & Dissociation, 4(1), 100080.

Kotov, R., Krueger, R. F., Watson, D., Cicero, D. C., Conway, C. C., DeYoung, C. G., … & Wright, A. G. (2021). The Hierarchical Taxonomy of Psychopathology (HiTOP): A quantitative nosology based on consensus of evidence. Annual review of clinical psychology, 17(1), 83-108.

Krueger, R. F., & Hobbs, K. A. (2020). An overview of the DSM-5 alternative model of personality disorders. Psychopathology, 53(3-4), 126-132.

Maddox, B. B., Brodkin, E. S., Calkins, M. E., Shea, K., Mullan, K., Hostager, J., … & Miller, J. S. (2017). The Accuracy of the ADOS-2 in Identifying Autism among Adults with Complex Psychiatric Conditions. Journal of Autism and Developmental Disorders, 47(9), 2703-2709.

Messas, G., Tamelini, M., Mancini, M., & Stanghellini, G. (2018). New perspectives in phenomenological psychopathology: its use in psychiatric treatment. Frontiers in psychiatry, 9, 466.

Morrison, K. E., Pinkham, A. E., Penn, D. L., Kelsven, S., Ludwig, K., & Sasson, N. J. (2017). Distinct profiles of social skill in adults with autism spectrum disorder and schizophrenia. Autism Research, 10(5), 878-887.

Newton-Howes, G., Clark, L. A., & Chanen, A. (2015). Personality disorder across the life course. The Lancet, 385(9969), 727-734.

Rødgaard, E. M., Jensen, K., Vergnes, J. N., Soulières, I., & Mottron, L. (2019). Temporal changes in effect sizes of studies comparing individuals with and without autism: A meta-analysis. JAMA Psychiatry, 76(11), 1124-1132. https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2019.1956

Rødgaard, E. M., Jensen, K., Miskowiak, K. W., & Mottron, L. (2022). Representativeness of autistic samples in studies recruiting through social media. Autism Research, 15(8), 1447-1456. https://doi.org/10.1002/aur.2777

Ruggero, C. J., Kotov, R., Hopwood, C. J., First, M., Clark, L. A., Skodol, A. E., … & Zimmermann, J. (2019). Integrating the Hierarchical Taxonomy of Psychopathology (HiTOP) into clinical practice. Journal of consulting and clinical psychology, 87(12), 1069-1084.

Savander, E. É., Voutilainen, L., Hintikka, J., & Peräkylä, A. (2024). What to take up from the patient’s talk? The clinician’s responses to the patient’s self-disclosure of their subjective experience in the psychiatric intake interview. Frontiers in psychiatry, 15, 1352601.

Stern, A., Agnew-Blais, J. C., Danese, A., Fisher, H. L., Matthews, T., Polanczyk, G. V., … & Arseneault, L. (2020). Associations between ADHD and emotional problems from childhood to young adulthood: a longitudinal genetically sensitive study. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 61(11), 1234-1242.

Youngstrom, E. A. (2018). Future directions in psychological assessment: Combining evidence-based medicine innovations with psychology’s historical strengths to enhance utility. Future Work in Clinical Child and Adolescent Psychology, 103-123.


Alexandra Rosendahl Santillo, Leg. psykolog, Leg. psykoterapeut, Specialist psykologisk behandling/psykoterapi, Handledare

Alexandra har bred erfarenhet av sedvanligt psykologarbete bland annat inom psykiatrin med behandling av självskadepatienter, handledning
för yrkesverksamma – enskilt eller i grupp, metod- och
verksamhetsutveckling samt implementation av nya behandlingsformer.
Alexandra är författare till boken DBT-SS Färdighetsträning,
Känslohantering vid kognitiva svårigheter.

Hanna Bolanowska, Leg. psykolog

Hannas erfarenhet finns inom diagnostik, utredning och behandling inom psykiatrisk vård, samt framtagande, implementering och utvärdering av vårdprocesser inom psykiatrisk öppenvård inklusive bedömning och utvärdering av ekonomiska effekter av valda processer. Hanna är just nu under utbildning till specialist inom klinisk psykologi.

Per Sunding, Leg psykolog

Per har erfarenhet från av arbete på BUP och inom den vuxenpsykiatriska
öppenvården. Han uppskattar särkilt mycket att arbeta med grupper som
vid tex. utbildningar, föreläsningar och gruppbehandlingar. Hos oss på
Psykologpartners kommer Per att arbeta med handledning för personal i skolor, HVB och LSS, men även ge klinisk behandling för barn, ungdomar och vuxna samt hålla utbildningar/ föreläsningar.

Per har, utöver sitt arbete som psykolog, mångårig erfarenhet som
inspelningsproducent i musikbranchen. Han har även varit gästföreläsare
och handledare i musikproduktion på musikhögskolor runt om i landet.

Alexandra Rosendahl Santillo, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialistpsykolog psykoterapi och psykologisk behandling, handledare KBT

Delta gärna tillsammans med kollegor. Är ni tre eller fler från samma arbetsplats får ni 10% rabatt. Deltagare får intyg efter genomförd utbildning. Anmälan är bindande och villkoren hittar du i samband med bokning.

Nästa tillfälle

7 april 2027
Omfattning

6 tillfällen

Kommande kursstarter
Specialistkurs Diagnostik, bedömning och utredning – Malmö
23100 kr/pers (exkl. moms)
Start 7 apr 2027

7 apr 2027 09:00-16:00

8 apr 2027 09:00-16:00

4 maj 2027 09:00-16:00

5 maj 2027 09:00-16:00

2 jun 2027 09:00-16:00

3 jun 2027 09:00-16:00
Psykologpartners
Gustav Adolfs Torg 47
Malmö
 Boka plats

Mer information

Hej, undrar du något?

Vi har samlat vanliga frågor och svar om våra utbildningar. Tveka inte att höra av dig om du inte hittar svar på din fråga!

Tipsa gärna någon annan om den här utbildningen!

Kontakt

Porträttfoto av Alexandra Rosendahl Santillo

Alexandra Rosendahl Santillo

Psykologkonsult Klinisk och pedagogisk psykologi

Leg. psykolog, Leg. psykoterapeut, Specialist psykologisk behandling/psykoterapi, Handledare
Kontaktuppgifter

Så tycker tidigare deltagare om våra utbildningar

”Utmanande frågor både under föreläsningar och på examinationen, visar på att ni ställer krav på deltagarna, samt vill att nivån för reflektion förväntas vara på hög nivå.”

”Otroligt kunnig och entusiasmerande kursledare! Mycket skicklig på att förklara och ger bra, konkreta exempel.”

“Utbildaren är fantastiskt kunnig och engagerad och lyckas få alla deltagare aktiva och delaktiga. Vi var en liten grupp och det kändes tryggt och alla kunde ta plats. Jag är supernöjd och har lärt mig mycket både teoretiskt och praktiskt utifrån alla rollspel och övningar.”

”Otroligt kompetenta utbildare. Bra upplägg med teori och mycket praktiska uppgifter och övningar som jag kommer att kunna använda i mitt arbete. Hög nivå på hela upplägget.”

”Föreläsarens varma och fina förhållningssätt var underbart! Det var lätt att följa med och pedagogiskt upplagt. Inspirerande föreläsare som lärde ut med stor kunskap och en gnutta humor.”

”Utbildarens kunskap men samtidigt prestigelöshet gjorde mig trygg.
Kursens föreläsare var pedagogisk, prestigelös och inspirerande. Tycker om när det är en blandning av teori och praktiska övningar, vilket var en röd tråd genom hela utbildningen.”

”Tydligt upplägg under dagarna, bra med tid för egna frågor och reflektioner.
Super bra! Tycker kursen lämpade sig bra på distans. Det var bra att den gavs på distans för jag hade nog inte sökt annars.”

”Kunskapsnivån hos föreläsarna – det märks att de vet vad de pratar om och att de kan fältet. Kunde svara på kluriga frågor, förklara bredare och djupdyka vid behov.”

”Inget var onödigt, allt väldigt matnyttigt. Tre mycket inspirerande och effektiva dagar. Kände mig väldigt ”påfylld” och ”pepp”!”

Boka utbildningen

Specialistkurs Diagnostik, bedömning och utredning

Malmö

23100 kr/pers (exkl. moms)

Boka
Platser kvar

Datum

Start 7 apr 2027 09:00-16:00

7 apr 2027 09:00-16:00

8 apr 2027 09:00-16:00

4 maj 2027 09:00-16:00

5 maj 2027 09:00-16:00

2 jun 2027 09:00-16:00

3 jun 2027 09:00-16:00

Din utveckling är vår högsta prioritet och med vår spetskompetens och expertis kan du känna dig trygg

Alltid evidensbaserade metoder

Vare sig du går en längre eller kortare utbildning hos oss utgår den alltid från evidensbaserad psykologisk forskning.

Dina kursledare har spetskompetens

Våra kursledare är alltid uppdaterade i enlighet med den senaste forskningen och har praktisk erfarenhet i hur man applicerar teori till att bli verklighet.

Vi är experter på distansutbildning

Vi har tio års erfarenhet av digital psykologi och de flesta av våra utbildningar sker på distans.