Suicidprevention och psykologens roll – ett funktionellt perspektiv på suicidalt beteende

Att tillförlitligt förutsäga risken för suicid i närtid är, rent statistiskt, nära en omöjlighet. Beteendet är för lågfrekvent för att kunna bedömas med säkerhet hos den enskilda individen. Ändå görs suicidriskbedömningar varje dag, inom psykiatri, primärvård och socialtjänst. Den svårare frågan är vad vården gör med risksiffran. Där kommer psykologen in.

Psykologpartners utbildar psykologer och andra behandlare i att bedöma och behandla suicidalt beteende. Arbetet vilar på några bärande principer.

Det medicinska perspektivet räcker inte ensamt

Suicidprevention beskrivs ofta i termer av riktlinjer, screening och vårdkedjor. Det behövs. En checklista fångar däremot inte den enskilda människan.

Psykologer är generellt bra på att väga in individuella faktorer och behandlingsbehov hos den enskilda patienten. Det psykologiska perspektivet blir därför ett viktigt komplement till det medicinska, både för individen och på verksamhetsnivå.

Personer som bär på suicidtankar är ingen enhetlig grupp. De söker hjälp av olika skäl, med olika livssituationer bakom sig. Det är just den variationen som ett psykologiskt perspektiv är byggt för att möta.

Suicidalt beteende som ett försök att lösa ett problem

Ett funktionellt perspektiv vänder på frågan. I stället för att enbart skatta hur farligt ett tillstånd är, försöker behandlaren förstå vad personen försöker åstadkomma. Suicidtankar ses då som ett försök att lösa ett problem: att få stopp på en situation, en känsla eller en tanke som upplevs outhärdlig.

Det är den linjen Psykologpartners specialistkurs om suicidalitet följer: fokus på vad som kan utlösa och vidmakthålla suicidalt beteende, och på att rikta behandlingen mot vad som är funktionellt på lång sikt för den enskilda patienten.

När behandlaren förstår funktionen, alltså vad beteendet fyller för roll, går det att erbjuda något annat i dess ställe. Att sänka risken i stunden är första steget. Det egentliga målet är att hjälpa personen bygga ett liv värt att leva och en tilltro till den egna förmågan att hantera det som är svårt. Då behöver suicid inte längre framstå som en lösning.

Insatser kan göra skada, och därför krävs kunskap

Ett ärligt perspektiv på suicidprevention rymmer också att vårdens insatser ibland slår fel. Den som förstår hur suicidalt beteende uppstår och vidmakthålls bär därför ett ansvar: att utforma bemötandet så att kontakten med vården minskar risken i stället för att förstärka den. Det gäller allt från hur en riskbedömning kommuniceras till hur mer ingripande åtgärder används. Psykologen har här en roll i att påverka både vårdens och samhällets förhållningssätt.

Psykologens roll sträcker sig bortom det enskilda mötet

Behovet är tydligt också på systemnivå. Sedan 2025 har Sverige en tioårig nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, Det handlar om livet. Visionen är ett samhälle ”där ingen ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara självmord”, och kunskapsutveckling är ett av strategins delmål.

Riktlinjer och kunskapsstöd är med nödvändighet generella och breda. De räcker inte ända fram på egen hand. Någon måste översätta dem till klinisk vardag, och där har psykologer en viktig roll.

Kunskapen får då genomslag på två nivåer samtidigt: i det enskilda behandlingsarbetet och i hur en hel verksamhet arbetar.

Vill du fördjupa dig?

Psykologpartners erbjuder tre utbildningar för dig som möter suicidala patienter i ditt arbete.

Specialistkurs Suicidalitet – bedömning och behandling vänder sig till legitimerade psykologer med KBT-inriktning. Utbildningen går på avancerad nivå, är ackrediterad som specialistkurs och har ett funktionellt perspektiv på suicid. Gästföreläsare är Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet, som talar om suicid ur ett historiskt och etiskt perspektiv och om riskbedömningens för- och nackdelar. Läs mer och anmäl dig.

Att bemöta och behandla suicidala klienter är en tvådagars workshop för en bredare grupp behandlare: psykologer, psykiatriker, socialarbetare och andra inom vård och omsorg. Den bygger på ett funktionellt och acceptansbaserat perspektiv (ACT och FACT) och utgår från den kliniska handboken Suicidala patienter (Natur & Kultur, 2020). Läs mer och anmäl dig.

Fokuserad ACT är en tvådagarsutbildning i FACT, en avskalad metod för korta, kraftfulla interventioner med små medel. Den används bland annat vid självmordsnära patientfall, i primärvård och vid akuta insatser, och vilar på samma funktionella grund som utbildningarna ovan. Läs mer och anmäl dig.