Problematisk skolfrånvaro – en av skolans stora utmaningar

Skolfrånvaron ökar

Skolfrånvaro har alltid funnits i någon utsträckning, men det skolor beskriver idag är att de upplever en förändring till det sämre. Beskrivningar gör gällande att fler barn och ungdomar är hemma med ogiltig frånvaro och att de är hemma i en högre omfattning. Det förefaller även vara så att fler skolelever blir skolfrånvarande på heltid under långa perioder, i vissa fall i flera år.

Detta innebär givetvis ett stort lidande för den enskilda eleven och risk för framtida utanförskap såväl gällande bristande kunskaper, bristande betyg, en svagare förankring på arbetsmarknaden och i en social kontext.

Skolfrånvaron innebär också en stor oro från föräldrarnas sida som ofta sliter med långvarig skolfrånvaro till den grad att deras egen hälsa blir negativt påverkad. Skolan delar givetvis oron på ett medmänskligt plan, men också utifrån lagstiftningen om skolplikt och utifrån barnets rätt till skolgång – skolrätten. Skolan vill alltid att barnet ska ha en god närvaro, men frågorna är många om hur man når dit.

Riskfaktorer

Listan gällande riskfaktorer för problematisk skolfrånvaro är lång. Forskning har genom åren tittat på riskfaktorer som rör skolmiljön, individuella faktorer respektive sociala faktorer. Man kan utifrån det prata om olika typer av frånvaro så som skolfobi, skolvägran, skolk, föräldrastödd frånvaro och skolexkludering.

Riskfaktorer och namn för olika typer av skolfrånvaro erbjuder förslag på hur man kan förstå bidragande orsaker till skolfrånvaro respektive hur man kan etikettera den. Men inget av detta erbjuder ett tydligt svar till varför den enskilda eleven är skolfrånvarande. För att förstå det krävs en individuell kartläggning och bedömning.

• Skolrelaterade faktorer kan handla om mobbning, bristande stöd, byte av årskurs eller stadie, ostrukturerad undervisning.
• Individuella faktorer kan vara psykisk ohälsa så som depression eller ångest, somatisk sjukdom, svårigheter med sociala relationer, neuropsykiatrisk funktionsskillnad.
• Sociala faktorer kan vara konflikter, boendesituation, ekonomiska förutsättningar, sjukdom eller psykisk ohälsa hos förälder eller syskon och bristande stöd hemifrån.

Skolfrånvaro vid NPF

Vad nyare forskning börjar peka mot, vilket för berörda föräldrar känns uppenbart, är att det är en grupp som ofta drabbas av problematisk skolfrånvaro. Detta rör de skolelever som uppfyller kriterierna för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, så kallad NPF-diagnos. Vanligt förekommande diagnoser inom detta samlingsbegrepp är autism (tidigare även kallat Asperger syndrom, utvecklingsstörning i barndomen eller atypisk autism) och attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) där det finns tre underdiagnoser: huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form; huvudsakligen ouppmärksam form; kombinerad form.

I en norsk studie hade 42,6% av skolbarn med autism problematisk skolfrånvaro jämfört med 7,1% av barnen med ett neurotypiskt fungerande.

(Munkhaugen, Gjevik, Pripp, Sponheim & Diseth, 2017)

Svenska Autism- och Aspergerförbundets enkätundersökningar ger en fingervisning om hur det står till med skolgången hos deras medlemmar. Senaste undersökningen 2022 visade att 20 % av barnen med autismspektrumtillstånd hade en skolfrånvaro på minst 40 dagar/termin och att endast 40 % hade godkända betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska (Autism- och Aspergerförbundet, 2022).

Riksförbundet Attentions skolenkät 2022 gav en ytterligare fingervisning, ca 40 % av de svarande föräldrarna beskrev att deras med NPF-diagnos hade en skolfrånvaro några dagar per vecka eller var helt frånvarande terminen innan.

Varför får barn med NPF en problematisk skolfrånvaro?

Forskning på området har identifierat vissa faktorer som kan förklara hur problematisk skolfrånvaro utvecklar sig hos barn med autism. Det man funnit är att en del barn med autism har större svårigheter med exekutiva funktioner (initiera skoluppgifter, vidmakthålla uppmärksamhet), har en lägre social motivation samt ofta har symtom så som ångest och nedstämdhet. De hamnar lättare än normtypiska barn i undvikande samt har mer negativa tankar om sina sociala relationer och skolämnen.

Det vi även får beskrivet ofta är att många barn med autism tycker det är svårt att förstå sociala situationer och hantera sensorisk stimulans, båda dessa faktorer skulle kunna bidra till en högre grad av utmattning i skolmiljön.

I enkäten från Autism- och Aspergerförbundet 2022 listades följande skäl som vanliga till skolfrånvaro (utifrån föräldrarnas perspektiv):

• Bristande autismkompetens hos personalen
• Bristande stöd i sociala situationer
• Bristande stöd i lärsituationer
• Bristande anpassningar i skolmiljön

Utmaningen för skolan

Skolans beskrivningar är många på hur de med olika tillvägagångssätt försökt och försöker öka skolnärvaro eller få tillbaka elever till skolan. Ofta beskrivs att det krävs omfattande stöd och planering, något som är för svårt för en ensam mentor att göra. Elevhälsoteamen brottas ofta med resursbrist i arbetet samt i viss mån kunskapsbrist och kompetensbrist om hur man ska genomföra kartläggning vid skolfrånvaro och sedermera göra en tillräckligt omfattande planering för återinträdet i skolan.

Skolans verksamhet bygger på pedagogiska och sociala strategier som passar de allra flesta eleverna. När den skolfrånvarande eleven inte fungerar som neurotypiska barn har den inkluderande skolan (som ska ge plats åt alla barn) ofta svårt att veta hur den ska bete sig. Tex kanske inte ett glatt hej i korridoren från mentorn, tänkt att förstärka närvaron, blir speciellt funktionellt om det upplevs som obehagligt för eleven i fråga.

Skolan kan också känna sig väldigt ensam i arbetet med den skolfrånvarande eleven som inte sällan samtidigt lider av annan problematik – socialt, familjemässigt och känslomässigt.

Vad kan skolan göra? – det preventiva arbetet

Från forskningen finns ett entydigt råd till skolan – att upprätta system för tidig upptäckt och tidig intervention. Detta är för att man sett hur stora konsekvenser en utökad skolfrånvaro får. Både för det enskilda barnets mående, men också utifrån vilket svårt och krävande arbete det är att få tillbaka barnet till skolan. Förebyggande insatser kan handla om att göra anpassningar för elever med funktionsnedsättning, arbeta med elevers arbetsmiljö samt arbeta mot mobbing.

Pedagogik och utveckling tipsar vid pågående problematisk skolfrånvaro

När frånvaron väl är ett faktum kan skolan utgå ifrån att det funnits svårigheter under en relativt lång tidperiod dessförinnan. Många skolelever med stor frånvaro och deras föräldrar vittnar om att barnet kämpat över sin förmåga under lång tid innan skolfrånvaron blev kännbar. Nu behöver skolan ta krafttag för att förstå de signaler man eventuellt sett eller inte sett.

Vi rekommenderar:

• En individuell kartläggning där utlösande faktorer, vidmakthållandefaktorer, beteendeanalys etc ingår.
• Utifrån ovanstående kartläggning behöver en planering utformas för hur skolan successivt, med små steg, kan bygga upp skolnärvaro igen.
• En individuell kontaktperson från skolan behöver utses som håller i planering och genomförande. Denna person behöver vara lämpad för att bygga relation med just denna skolelev utifrån tex att skoleleven tycker om personen eller gillar ämnet hen undervisar i.
• Upprätthålla en tät kontakt och samarbete med föräldrar. Vårdnadshavarna är experter på sitt barn och kan vara ett stöd i utvärdering, kan komma med förslag på bemötandefrågor etc.
• Upprätta samverkan med andra aktörer så som socialtjänst, habilitering och barn- och ungdomspsykiatri. Här finns kompetens som kan vara ett stöd i arbetet för skolan.
• Hålla täta uppföljningsmöten och genomföra kontinuerlig utvärdering och revidering av planeringen, planeringen kan ändras vecka för vecka utifrån nya lärdomar.
• Stå för ett flexibelt bemötande och söka upp eleven i miljöer där denna är trygg till en början. Gör det som fungerar för just denna elev.
• Gör eleven delaktig. Om den inte vill delta på möten, skicka hem frågor gällande tex favoritämnen, svåra moment, skolämnen att undvika, behov av anpassningar (ge förslag, be inte om förslag)

Vidare läsning om problematisk skolfrånvaro

Enkät om problematisk skolfrånvaro, Riksförbundet Attention

TIPS-teamet i Göteborg, Riksförbundet Attention

Be right back-teamet använder skolhundar, Riksförbundet Attention

Skolenkät 2022, Autism Sverige

Frågor? Kontakta oss.

Har du frågor kring problematisk skolfrånvaro och hur vi på Psykolgopartners jobbar med temat? Kontakta Linda Stenbom, affärsområdeschef för Klinisk och pedagogisk psykologi här.