När sexlivet känns svårt – och relationen behöver en ny riktning
Det är viktigt att vi inte tassar runt ämnet. Om man använder omskrivningar pratar man lätt förbi varandra eller signalerar att det är skamfyllt att vara konkret.
4 min läsning
Klinisk och pedagogisk psykologi

När lusten inte stämmer – vad gör vi då?
I den här artikeln intervjuar vi Eli Linderholm om sex, relationer och att våga söka hjälp
Leg. psykolog Eli Linderholm tar emot både par och individer på Psykologpartners, i hetero-, HBTQ-, öppna och flersamma relationer.
Eli arbetar med tydlighet och värme, och beskriver sitt arbetssätt som konkret. Det är viktigt att vi inte tassar runt ämnet. Om man använder omskrivningar pratar man lätt förbi varandra eller signalerar att det är skamfyllt att vara konkret. Det konkreta hjälper oss att prata om det som faktiskt händer: kropp, lust, praktiker, föreställningar. Ofta styr ”borden” mer än man tror — så här borde vi vilja, så här borde vi göra. Då blir arbetet att synliggöra de där osynliga reglerna.
Forskning visar att patienten väntar på att behandlaren ska lyfta frågor om sex, sexliv och sexualitet, medan behandlaren väntar på att patienten ska ta upp det. Ansvaret ligger på oss behandlare. Det är viktigt att kunna prata om sex därför att det är en central del i mångas liv- det går inte att komma runt att det är så.

När kan du söka hjälp – och vilka frågor om sex kan du få hjälp med?
Frågor som rör sex och sexualitet kan handla om allt från identitet till familjebildning och hur tro eller kultur möter sexualitet. Par söker ofta när lusten går i otakt, efter otrohet eller när sjukdom och medicinering ändrar förutsättningarna. Det kan vara funderingar såsom ”jag är inte kvinna på riktigt längre om jag inte kan ha sex på ett visst sätt” ”jag är en misslyckad partner om jag inte kan få stånd”. Så det handlar inte enbart om kroppen, utan ganska mycket om vad vi tänker om den och om relationen. Paret behöver hitta nya sätt att bli samspelta.
Andra vill prata om att öppna relationen eller lever redan flersamt. Ibland handlar det om att helt enkelt få benämna sin verklighet: “Vi är sambo alla tre” bara att säga det kan vara hälsofrämjande.
Individer kommer för att förstå sin lust, släppa gamla manus eller våga närma sig sex i sin egen takt. Man kan bli låst i ett skript för hur sex ska gå till. Det händer också att någon söker för att sex aldrig blivit av, oavsett ålder: Känslan kan vara ‘jag har missat så mycket, jag hinner aldrig ikapp’. Också där finns vägar framåt.
Hur fungerar terapi när sexlivet känns svårt?
Det som hjälper mest är ofta det mest konkreta. Många kan prata om sex i största allmänhet men inte så att det förändrar något här och nu; vi behöver våga säga “just nu vill jag det här” och pröva små steg som går att göra i vardagen. Att bygga ett eget språk tillsammans skapar handlingsutrymme: när ni formulerar hur er relation faktiskt ser ut — monogam, öppen eller flersam — blir det lättare att förhandla nya överenskommelser. När detaljerna väl får komma fram brukar det också bli roligare. Folk brukar tillslut tycka att terapin är kul, det blir lekfullt.
Ambitionen är större än ett fungerande sexliv, jag tycker att njutningsfullt är ett bra ord.
Manligt, kvinnligt, HBTQ – hur hittar du rätt psykolog?
Psykologer behöver skaffa sig kunskap och känna sig bekväma när det kommer till att prata om sex och sexualitet. Det handlar både om HBTQ-kunskap såväl som hur idéer om “manligt” och “kvinnligt” som skapar särskilda problem i heterorelationer. Dessa behöver belysas utan moralism. Bemötandet ska vara nyfiket utan att göra klienten till uppslagsbok: om psykologen inte kan ett begrepp är det deras ansvar att läsa på mellan sessionerna.
Våga kolla runt och hitta någon du känner förtroende för. Känns det inte bra har du rätt att reagera. Ta dig själv på allvar.
