Lär dig mer om Nudging
Fältet beteendeinsikter – som till vardags ofta går under benämningen nudging – har vuxit explosionsartat under de senaste 15 åren. Regeringar, myndigheter och storföretag runt om i världen har fått upp ögonen för hur psykologi kan tillämpas för att i stor skala påverka människors beteenden i en positiv riktning. Exempel på framgångsrika tillämpningsområden är t ex säkrare beteenden under Covid 19-pandemin, mer hållbara beteenden i klimatomställningssyfte, ökad rörlighet bland barn och vuxna för en bättre folkhälsa samt kraftigt minskad förbrukning av energi och vatten hos både individer och verksamheter.
7 min läsning
Organisation och ledarskap
Vad menas med begreppet nudging?
Nudging är ett samlingsbegrepp för en mängd tekniker, som alla har gemensamt att de syftar till att påverka människors beslut i en viss riktning genom att göra förändringar i kontexten/miljön som besluten fattas inom. Utgångspunkten är att vi i vår vardag fattar en mängd ogenomtänkta beslut som inte nödvändigtvis gagnar vare sig oss själva eller andra. Genom att skapa små ”knuffar” (nudges) i miljön omkring oss eftersträvar man att få människor att fatta mer hållbara vardagsbeslut, utan att de nödvändigtvis behöver stanna upp och reflektera över dessa (eftersom detta är notoriskt svårt för oss att göra). En viktig utgångspunkt i nudging är att man inte vill inskränka individens valfrihet om det inte är absolut nödvändigt, utan istället varsamt vägleda/knuffa beslutsfattaren i önskad riktning.
Hur hänger nudging ihop med psykologi?
De tekniker som används inom nudging är till mycket stor del baserade på psykologisk grundforskning, inte minst så kallade dual process-teorier samt klassisk inlärningspsykologi. Flera av de ledande forskarna inom fältet – bl a Daniel Kahneman, Amos Tversky och Dan Ariely – är psykologer, som längre fram i sina karriärer vidareutbildat sig inom ekonomi och börjat samarbeta med ledande ekonomer som Richard Thaler.
…